Bara en massa tråkiga besked... Orkar snart inte med det..
Ja, då har halsen svullnat upp ännu mer... Så nu ska man göra en finnålspunktion för och se om där finns något annat också... KUL!
Visar det något annat ja då tidigarelägger dom operationen. Sen visar det nu sig att jag ska få gå på tabletter resten av livet... KUL!
Det innebär en massa tråkigt i samband med detta... KUL!
Sen ska jag opereras och få ett ärr över hela halsen och efter operationen har jag en återhämtningstid på ett halvår... KUL!
Sen blir det regelbunda kontroller vajre år resten av livet... KUL!
2 stora risker finns också med operationen... Kalkbrist vilket innebär tabletter resten av livet eller så kan man få en bestående heshet... KUL!
Har så ont i min hals för tillfället, känns sjukt äckligt... Har en form av blödning i halsen som gör att blodet pulserar konstigt eller nått... När man håller handen på halsen känns det sjukt äckligt! KUL!
Sen får jag bara sämre och sämre syn hela tiden, ögonen gör ont och ser ut som fan gör det.... Så nu har jag fått tid till ögonläkaren IGEN! KUL!
Sen ska jag på ultraljud på halsen på onsdag för och se hur det ser ut... KUL!
Nästa vecka ska jag göra finnålspunktion och träffa kirurgen i Lund... KUL!
HATAR DETTA! Men samtidigt skäms jag när jag klagar för det finns de som har det så mycket värre... Är så ledsen över detta men känner hela tiden att jag besvärar andra så fort jag pratar om det... Känns som om jag för tillfället inte är befogad att få klaga... Mådde inte dåligt av detta i början men nu mår jag sjukt dåligt utav det och vill bara att provsvar och operation ska vara över... Kommer ju aldrig bli normalt igen... Men...
Skriver av mig i bloggen istället... Känns lättare på något sätt, men ändå inte... Ja, jag vet inte...
Läste om en annan tjej som opererats för samma sak... Här är ett stycke ur det hon skrev:
Operationen gick bra, den hade tagit 2-3 timmar. Hela tiden hade en sköterska suttit beredd med en spruta bredvid mig ifall hjärtat skulle lägga av. Något de inte berättade för mig förrän efter ingreppet. Kirurgen hade gjort ett jättefint litet snitt i min hals, bara några cm långt. Från nyckelben till nyckelben. (Det är därför man alltid ser damer som vill dölja detta ärr med breda halssmycken)
Visar det något annat ja då tidigarelägger dom operationen. Sen visar det nu sig att jag ska få gå på tabletter resten av livet... KUL!
Det innebär en massa tråkigt i samband med detta... KUL!
Sen ska jag opereras och få ett ärr över hela halsen och efter operationen har jag en återhämtningstid på ett halvår... KUL!
Sen blir det regelbunda kontroller vajre år resten av livet... KUL!
2 stora risker finns också med operationen... Kalkbrist vilket innebär tabletter resten av livet eller så kan man få en bestående heshet... KUL!
Har så ont i min hals för tillfället, känns sjukt äckligt... Har en form av blödning i halsen som gör att blodet pulserar konstigt eller nått... När man håller handen på halsen känns det sjukt äckligt! KUL!
Sen får jag bara sämre och sämre syn hela tiden, ögonen gör ont och ser ut som fan gör det.... Så nu har jag fått tid till ögonläkaren IGEN! KUL!
Sen ska jag på ultraljud på halsen på onsdag för och se hur det ser ut... KUL!
Nästa vecka ska jag göra finnålspunktion och träffa kirurgen i Lund... KUL!
HATAR DETTA! Men samtidigt skäms jag när jag klagar för det finns de som har det så mycket värre... Är så ledsen över detta men känner hela tiden att jag besvärar andra så fort jag pratar om det... Känns som om jag för tillfället inte är befogad att få klaga... Mådde inte dåligt av detta i början men nu mår jag sjukt dåligt utav det och vill bara att provsvar och operation ska vara över... Kommer ju aldrig bli normalt igen... Men...
Skriver av mig i bloggen istället... Känns lättare på något sätt, men ändå inte... Ja, jag vet inte...
Läste om en annan tjej som opererats för samma sak... Här är ett stycke ur det hon skrev:
Operationen gick bra, den hade tagit 2-3 timmar. Hela tiden hade en sköterska suttit beredd med en spruta bredvid mig ifall hjärtat skulle lägga av. Något de inte berättade för mig förrän efter ingreppet. Kirurgen hade gjort ett jättefint litet snitt i min hals, bara några cm långt. Från nyckelben till nyckelben. (Det är därför man alltid ser damer som vill dölja detta ärr med breda halssmycken)
Man hade tagit bort 90% av min sköldkörtel. Nu fick jag istället äta konstgjort hormon livet ut. Förhoppningsvis. Om min sköldkörtel nu ville acceptera detta och inte börjar växa igen.
Hatar detta i alla fall!
KUL!
Kommentarer
Trackback
